Att överväldigas utan like

Tack för alla fina påskhälsningar! Jag har haft en så fin påskhelg. Vill ni höra?

Påskaftons morgon 06:30 stod jag lydigt med min övernattningsväska packad och hade inte en susning om vad som väntade. Mina tre döttrar plockade upp mig och färden gick inte till Blåkulla... utan mot Stockholm!

Där checkade vi in på mysiga Hotell Anno 1647 på Söder. De två dagarna i stan bjöd på vackert vårväder och otroligt mycket roligt, härligt strosande med besök i butiker jag tycker om, fika i Gamla stan och lunch på...

... Pane Fresco, Paolo Robertos restaurang, där vi åt underbara pizzor och vem fick en kram av Paolo himself? Jo, jag!

Sen gjorde vi gamla stan i sakta mak och efter jordgubbar och ett glas rosé på hotellet så väntade en helkväll på Wallmans salonger... med sexrätters meny, gott i glasen och underhållning i hög klass! Vilken magisk kväll...

Efter en lång härlig hotellfrukost morgonen därefter, blev det Rosendals trädgårdar för hela slanten! Lite tidigt på året men underbart ändå. Älskar Djurgården och denna trädgård!

Och sen då... jag hade inte minsta aning om att kvällen skulle sluta hos dotter Anna där mina svärsöner med hjälp av barnbarnen överraskade med bubbel, sång och en supergod påskmiddag! Vilka underbara dagar de gett mig, jag är fortfarande överväldigad och tagen. Älskade ungar!

Okej då, jag har fyllt jämna år... inget att fira egentligen, trodde jag. Men hej, vad jag bedrog mig!

Här kan du läsa mer om Hotell Anno 1647 som jag varmt kan rekommendera.

Om jag bara kunde...

Om jag kunde
   skulle jag utfärda
kärlek, godhet och lycka
   till alla människor
Fred, mat och rent vatten
  tolerans, förnuft, förlåtelse
Om jag bara kunde... 

Trots all ondska i världen går livet vidare, nu än mer naggat i kanten. Alla säger...vi får inte låta oss skrämmas! Men hur ska vi kunna låta bli att vara små och rädda?

Visst måste väl det goda segra till slut?
Påskkramar till er alla.

Fint på balkongen

Jag sätter påskblommorna på balkongen. Där håller de sig fina jättelänge. Några söta minipåskliljor står där nu tillsammans med två upphittade skogsfågelfjädrar, ett stenägg av något slag och en gammal stormlykta. 

Den rostiga gamla trådkronan får också vara med. Nu hoppas jag på vackert påskväder så jag kan sitta där en stund och njuta, för när solen skiner blir det snabbt varmt på min balkong. Men just det, jag ska ju inte vara hemma över påskdagarna i år, det hade jag glömt! Kanske berättar jag sen, kanske inte... Men det är inte till Blåkulla jag ska... tror jag!

Må gott alla vänner!

Att påska i tid

Påsken är tidig i år och det gäller att vara ute i tid. Inte för att jag brukar ha så mycket pynt men några vita påsktuppor har jag satt i riset, eller vippor, dun, fjädrar, vad det nu kallas där du bor. Mina tuppor är köpta förra året som garanterat plockade från icke levande fåglar men ändå kan jag tycka att det känns lite ledsamt att inte våga lita på det och kunna njuta fullt ut.

Kanske jag ska plocka bort dem och sympatisera med de som har valt bort sina tuppor? Det är mycket man (jag) ska ta ställning till. Men jag väljer att njuta av dem i år eftersom jag redan har dem.

En tupp har jag satt på köksbordet, den har jag fått av dotter Lisa för länge sen. Det är allt från årets påskande hos mig. Att jag sen har huset fullt av annat påskrelaterat, som björkriskransar och runda stenägg, det vet ni redan.

Årets första fika har två dagar i rad intagits i solen på balkongen. Åh, vad jag längtar att få pyssla där. Och ni vet... det är nyttigt att längta!

Ha en fin helg.

Mormorshyllan har flyttat in

Mormorshyllan hade jag på balkongen förra sommaren. Den fick inte plats någonstans inne tyckte jag. Men, visst är det synd att den ska stå utomhus och efter lite ommöblering i sovrummet så fick den en, som jag nu tycker, given plats. Det kan ta sin tid att få till det. Men... jag är ombytlig och kan ju ändra mig igen...

Ibland måste det bara hända nånting... vare sig i inredningen eller i livet! Eller hur?

Så här såg hyllan ut på balkongen i somras.

Må så gott och njut av dagen idag.

Gamla saker med själ... och ett tips

Ni som följt mig länge på bloggen känner till min svaghet för gamla själfulla saker. Mycket har jag på grund av min flytt till lägenheten i stan fått göra mig av med men vissa saker har jag kvar. Som den här pallen. Om jag lyssnat bättre på mor när hon berättade var den kom ifrån så hade jag inte behövt bara tro. Men nu tror jag att det är den pall som min morfars mor Carolina satt på när hon mjölkade korna. Under den avskavda grå färgen anar man att den varit röd tidigare. När och vem som målat om den vet jag inte. Och nog är det konstigt att den oansenliga pallen med sina spretande ben fick vara kvar när så mycket slängdes efter att morfars barndomshem i Dalvik sålts.

Hisnande är tanken. Och jag väljer att tro att den använts precis så. Jag är så glad över att den hamnat hos mig. Den lilla hästen är ett loppisfynd från förr. Precis den röda färgen har pallen haft tidigare. 

Häromkvällen såg jag The Danish Girl. Jag säger bara... se den! En så otroligt gripande och fantastisk vacker film, på alla sätt. Inte ett dugg konstigt att Alicia Vikander fick en Oscar för bästa biroll. Ett tips... medtag näsduk. Jag kan inte sluta tänka på den...

Ha en solig fortsättning på helgen alla vänner!

Man kan väl ändra sig!

Den har stått där på sovrumshyllan och väntat hela vintern men jag har stått emot att glänta på locket. Lovade ju förra året att inte förså mer än en sort...

Ändå har jag ett sånt sug efter att fröa den här tiden. Har egentligen inte plats. Försöker intala mig att det finns plantor att köpa... sen. Men det är nu jag vill börja planeringen för balkongsäsongen! Jag vill ha besvär med såjord, försiktig vattning och omskolning!

Under tiden jag väntar på fröna jag beställde häromdagen så pysslar jag med basilikan och rosmarinen som redan står i fönstret.

Fast rosmarinen har jag köpt förstås. Den doftar underbart när jag sätter näsan i den. Och ger mig ännu mer längtan och lust att pyssla med jord och fröer. Och jag visste innerst inne att det kommer att bli trängsel i fönstren även i år.

Våren har allt sina längtor...

I bokhyllan... inte bara böcker

Inte bara böcker i bokhyllan. Jag tycker om att göra små stilleben av sånt jag gillar. Nu har jag dammat av, eller egentligen öppnat, en kartong som stått och vilat sig i sex år. Men redan under 60-talet började jag samla på alster av glaskonstnären Åsa Brandt.

De flesta i min samling har hon blåst. Men inte alla, andra glas finns också. Jag har bara samlat sånt jag tyckt om.

Men jag hade glömt att jag hade så många!

Nu får de stå här och vara vackra ett tag. Den lilla vasen är en av de första Åsa Brandt blåst. Jag tycker jättemycket om den... ja, jag gillar allihop! Här kan du läsa mer om henne.

Andra veckan i mars har vi kommit till... och det snöar utanför fönstret. Eftersom vi lärt oss att vägen mot våren går med både framåt- och bakåtsteg så väntar vi. Och lånar en ny bok. Tack och lov för bibblan... för i bokhyllorna är det ganska fullt.

Ha en fin dag... trots bakåtstegen.

Att upptäcka Bodil

            Ingenting får hända dig

                 Nej, vad säger jag

                   Allt måste hända dig

                     och det måste vara underbart

                                                                       Utdrag ur Bodil Malmstens Det här är hjärtat

Att brodera med ord kunde hon, Bodil. Först nu har jag upptäckt hennes briljans och på-pricken beskrivningar. För länge sen köpte jag hennes Kom och hälsa på mig om tusen år. Först nu har jag läst den och jag har njutit av varenda kapitel. Nu ska jag ta igen det jag missat och låna hennes andra böcker. Jag ska börja med Det här är hjärtat, där dikten ovan är ett utdrag från. Har du läst något av Bodil Malmsten?

Må så gott!

Skator i alris... vårkänning!

 

Under helgen i det ljuvligt soliga vårvintervädret  plockade jag årets första alris. Jag tycker mycket om just alris. Det är så vackert både helt bart och sen när det spricker ut. Står länge gör det också. Och nu när mina skator är på plats så känns det att den är på gång, våren! Skatorna har far täljt för länge sen och är ett kärt vårtecken.

Första dagen i mars, min egen månad... härligt!

Marskram till er!